OM KLASSA
1. Klassificering - inte processutveckling
Syftet med Klassa-projektet är inte att nyutveckla, förbättra eller ens beskriva någon kommunal process. Vår uppgift är snarare att definiera den yttre strukturella ram i form av verksamhetsområden, processgrupper och generellt förekommande processer inom vilka kommunernas och landstingens faktiska processer äger rum. Denna strukturella ram är det nationella klassificeringsschemat, där breda samhällsuppgifter bryts ned till specificerade uppdrag.
Således klassificering - inte processutvecklig.
Ett nationellt klassificeringsschema kan endast innehålla det som är gemensamt för alla kommuner och landsting och den faktiska utformningen av lokala kärnprocesser måste vara en fråga för resp landsting och kommun.
Klassificering måste baseras på en uppfattning om hur saker förhåller sig horisontellt och vertikalt: hur olika samhällsuppdrag relaterar till varandra och hur de kan avgränsas samt hur vart och ett kan brytas ned på ett sätt som motsvarar det faktiska förhållandet inom respektive sektor. Ett sådant arbete kräver analys och dialog med sakkunniga inom olika sektorer. Det kräver även ett metodologiskt grepp som tillämpas systematiskt.1
2. Tre verksamhetstyper - indelning och begrepp
RA-FS 2008:4 och Riksarkivets regelkommentarer från 2009 talar om tre typer av verksamheter:
- styrande verksamheter
- stödjande verksamheter
- kärnverksamheter
Förslaget innebär tre olika sags verksamheter med olika natur och syften. Förslaget innebär att dessa bedämns:
- verksamhetstyper (VT)
- verksamhetsområden (VO)
- processgrupper (PG)
Processgrupperna är av oss gjorda smamaställningar av processer som vi anser hör samman.
Det som kännetecknar en process är att den levererar en produkt. I processgruppen levereras ingenting, eller heller i ett VO - dessa är bara kontextuella paraplyer eller rubriker för de faktiska processerna. Det är där arbetet pågår och resultatet faller ut i form av en vara eller tjänst.
Page generated by VisAlfa on: 2013-09-26 12:26:51
